Jag har försökt ha tålamod och tagit en miljard djupa andetag. Nu går det inte längre. Måste få ur mig skiten.

Gick upp klockan sju imorse. Började med att fixa med tvätten och har hållt igång sen dess.
Mannen har varit ute och sopat och plockat undan lite skit. Jag säger inte att han inte har gjort nåt men han kan ju fan inte tänka.
Jag står och sliter i köket och putsar och plockar undan när han kommer in och säger:
”Jag åker till jobbet och hämtar en maskin.”
Jag: ”Jaha, vad ska du med den till?” (Jag gjorde mig dum att fråga fast jag till 99% visste att han skulle ha den till hojen)
Mannen: ”Jag ska ha den för att fixa blablabla till hojen.”
Jag: ”Jaha, men måste du göra det idag?”
Mannen: ”Jag har lånat en grej av S som jag gärna vill lämna tillbaka snart.” Mumlar han till svar.
Ja, vad ska jag säga? Är arg så jag kokar. Var inte på superbra humör innan detta hände heller…Jag tog mig friheten att ta en paus och få blogga lite.

Just nu håller jag på och tvättar en massa bebiskläder som jag ska ta med till jobbet imorrn. Om jag kommer ihåg. A:s barnbarn ska få dom:-) Lika bra att ge bort dom än att jag slänger dom.

Mannens mamma ringde förut och mannen gick ut och pratade. Hemligt va? När han kom in kunde jag inte låta bli att säga till honom att han måste förstå att det inte känns jättebra för mig att han går ut och pratar när hans mamma ringer. Nej men det va ju inte så började han då. Bläää! Enligt mannen så ringde hon för att fråga om dom fick köpa en trehjuling till fisen. Historian om trehjulingen fortsätter alltså…Orkar inte dra det en gång till men suckar bara. Är det sånt hans föräldrar funderar över när vi ligger i skilsmässa??

Shit va jag är på dåligt humör!