Till att börja med.
Fisen är feberfri just för tillfället *peppar peppar…* Får se hur det blir under dagen. Vågar inte hoppas på nåt. Jag mår som en kratta men det är en annan sak.

Varför finns svartsjuka?
Varför ska jag va så svartsjuk?
Varför ska han va så svartsjuk?
Ska han inte kunna få vara med sina tjejkompisar?
Ja jag vet inte svaret på nån av frågorna. Jag vet bara att det gör förbannat ont!! Det gör så ont så det går inte att beskriva.
Mr M frågade igår kväll om det va okej för mig att hans tjejkompis M kom över och åt mat hos honom för hon tjatade så. Jag ville bara sjunka genom golvet och dö. Det går inte att beskriva den hemska känsla som kom inom mig. Jag sa att det va okej att hon kom men att han vet hur jag känner.
Det slutade med att hon inte kom dit för han ville inte såra mig. Så nu känner jag mig jätteelak. Världens sämsta flickvän!
Grejen är den att han är precis lika svartsjuk! Och han sa det även till mig igår när vi pratade om det. Men varför frågade han ens mig då om hon fick komma?? Han skulle inte bli glad om jag hade ställt den frågan till honom.
Jag har aldrig träffat den här tjejkompisen, vilket inte gör saken bättre. Vilket jag oxå sa till honom. Tyvärr har jag kvar den där obehagliga klumpen i magen. Hur ska jag hantera sånt här??

Hjälp mig!
Mår skit av det!