Jaha


Trött som ett as. Det märks att jag inte får sova på nätterna och att jag inte har ro att sova på dagarna när fisen väl sover. Vi blir hemma imorrn oxå. Ingen feber på hela dan men hon är inte helt okej tycker jag. Ögonen geggar sig och hon är väldigt gnällig. Extremt gnällig. Tom mamma reagerade ;-)

Pratade med min älskling förut. Vi konstaterade att vi har haft lika pissiga dagar båda två. Han är nu iväg och jobbar åt sin bror så han lär komma hem sent och vara lite lagom pigg och glad då.
Vi pratade lite snabbt om svartsjukan som vi diskuterade igår. Han säger att han inte vet hur han ska göra för att jag inte ska gå runt och va rädd att förlora honom. Nej, det vet inte jag heller. Det är ju min hjärna som är knäpp. Fast hans är ju likadan. Alltid nåt…På det viset är det faktiskt bra att vi är lika svartsjuka. Man förstår varann på ett annat sätt.

Jag va så nere i förmiddags så jag shoppade loss på ginatricot. Första gången jag beställer där ifrån så det ska bli spännande att se om det är nåt som passar. Tänk va lätt det är att sitta hemma i soffan och göra av med massa pengar på kort tid. Livsfarligt!

Har bråkat med X hela eftermiddan. Lagom kul…

På tal om karlar. En kompis vet inte vad hon vill med sin karl längre. Eller hon vet nog egentligen vad hon vill. Nu har hon sagt till honom att dom ska bo på varsitt håll. Och vad säger han då? Jo att han vill att dom ska gifta sig. Jag kan faktiskt inte annat än skratta åt det det känns som att det är så typiskt karlar. Eller har jag fel? Bara min erfarenhet kanske…



Gaaaah!


Desperat!
Orkar inte



Jag orkar inte mer!!


Gråter som ett litet barn.
Jag orkar inte mer!

Hur kan jag ha varit gift med X?
Vad är det för fel på honom?
Jag frågade om han hade massa mysbrallor hos honom som tillhör fisen för jag hittade inte ett enda par här hemma. Då bröt helvetet loss. Jag får minsann barnbidraget och då får jag faktiskt köpa kläder till henne. Men hallå! Om jag köper kläder till henne så köper jag dom för att jag vet att dom behöver dom hos mig. Hur ska jag veta va han har för kläder till henne?
Jag bröt precis ihop totalt. Jag orkar inte mer!
Ifrågasatte varför han ALDRIG kan diskutera saker med mig utan tar allt via sms. Fick till svar att jag blir förbannad så fort vi inte tycker lika. Men låt mig bli förbannad då. Man får faktiskt bli det. Men han är så förbannat jävla rädd för att visa känslor och han säger ALDRIG vad han tycker och tänker. Jag är så förbannat trött på hela skiten! Jag orkar inte mer!!!

Fisen gnäller för allt. Precis ALLT!
Ingenting är bra.
Vill ha vatten. Jag hämtar vatten. Hon bryter ihop. Vill inte ha vatten.
Vill ha kex. Jag hämtar kex. Hon bryter ihop. Vill inte ha kex.
Vill kissa på pottan. Vi tar av byxor och blöja och sätter henne på pottan. Bryter ihop. Vill inte sitta på pottan.
Vid matbordet. Jag stekte hamburgare. Skar upp den till fisen. Hon plockade av varenda bit från tallriken och lade på bordet. Tycker inte om. Fick beasås att dippa pommes i. Tycker inte om pommes. Äter beasås med sked. Tycker inte om beasås. Vill ha macka. Macka med kaviar. Slänger mackan på golvet. Tycker inte om macka. Vill ha Pepsi. Hämtar Pepsi. Vill inte ha Pepsi. Vill ha vatten…

Orkar inte…



Svartsjuka!


Till att börja med.
Fisen är feberfri just för tillfället *peppar peppar…* Får se hur det blir under dagen. Vågar inte hoppas på nåt. Jag mår som en kratta men det är en annan sak.

Varför finns svartsjuka?
Varför ska jag va så svartsjuk?
Varför ska han va så svartsjuk?
Ska han inte kunna få vara med sina tjejkompisar?
Ja jag vet inte svaret på nån av frågorna. Jag vet bara att det gör förbannat ont!! Det gör så ont så det går inte att beskriva.
Mr M frågade igår kväll om det va okej för mig att hans tjejkompis M kom över och åt mat hos honom för hon tjatade så. Jag ville bara sjunka genom golvet och dö. Det går inte att beskriva den hemska känsla som kom inom mig. Jag sa att det va okej att hon kom men att han vet hur jag känner.
Det slutade med att hon inte kom dit för han ville inte såra mig. Så nu känner jag mig jätteelak. Världens sämsta flickvän!
Grejen är den att han är precis lika svartsjuk! Och han sa det även till mig igår när vi pratade om det. Men varför frågade han ens mig då om hon fick komma?? Han skulle inte bli glad om jag hade ställt den frågan till honom.
Jag har aldrig träffat den här tjejkompisen, vilket inte gör saken bättre. Vilket jag oxå sa till honom. Tyvärr har jag kvar den där obehagliga klumpen i magen. Hur ska jag hantera sånt här?? :-(

Hjälp mig!
Mår skit av det!



Så j*vla typiskt!


VAB blir det idag igen.
Fisen har varit snorig sen i fredags när jag hämtade henne. Även kladdig i ögonen. Tyckte det va bättre igår på dan men igår kväll så bröt helvetet loss.
Nattade henne i nästan två timmar. Jag va helt knäckt. Förstod ju att hon inte mådde bra men va hjälpte det mig? Till råga på allt hade Mr.M frågat om han fick sova hos mig, trots att jag har fisen. Vilket är ett stort steg. Han ligger alltså och försöker sova nu medan jag och fisen sitter i soffan och tittar på Fiffi. Har varit vakna en timma redan och bråkat med min stackars Mr. Har alltså varit vaken sen 03:30 och fisen har inte en tanke på att sova.

Har inte i magen över att behöva ringa till chefen och säga att jag VAB:ar igen. Vet att jag inte ska behöva ha det men det är inte kul att ha ett vik och behöva vabba en massa. Det är så typiskt för innan det här har jag aldrig vabbat nån gång alls. Men ja, varför skulle det bara glida på? För bra för att va sant skulle det ju va…

Har tid hos läkaren 10:30. Vet inte hur jag ska lösa det än. I värsta fall får jag väl ta med mig fisen dit. Min knöl ska undersökas. Vet ju redan nu att dom inte kommer tycka det är nåt. Men vem vill går runt med en knöl i magen? Inte jag iaf. Så det så!

Förresten så är jag oxå genomförkyld. Det började i fredags och har bara blivit värre över helgen. Måste ta mig till apoteket sen för förkylningen har gett mig sex stycken otäcka, vidriga blåsor i munnen. Upptäckte även att fisens termometer inte har kommit med tillbaka från X så det blir till att köpa en ny. Orkar inte släpa på sånt fram och tillbaka men kan inte låta bli att irritera mig över att det alltid är jag som ska se till att köpa nytt.

Ja, jag är riktigt bitter just nu. Känner att jag inte räcker till, åt nåt håll…

« Föregående sida

Nytt år – nytt liv? is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu